Mystik, vidskepelse, skrock och folktro samt religiös tro har alltid haft en plats i människans liv. Blickar vi bakåt kan religion – i någon form – ses som männi-skans och statsbildningars evige följeslagare. I denna krönika görs ett försök att ur de långa erornas perspektiv ställa frågor kring religionerna rättmätiga plats i dagens sekulära, demokratiska rättsstater.
I en svensk religionspolitisk debatt ska vi särskilja lösa tyckanden och fördomar om de religiösa samfundens verksamheter samtidigt som vi inte ska blunda för tros-samfundens egenintressen i att pocka på statens resur-ser och pröva religionsfrihetens rättigheter och be-gränsningar.
I
Från 9 500 f Kr finns lämningar från jägar- och samlar-kulturer som Göbekli Tepe i Turkiet med stenmonument som utsmyckats för mytiskt kulturella syften. Stonehenge som byggdes i England 2 500 f Kr är ett annat exempel.1
Människan har manifesterat sin utsatthet och sina förhoppningar inför naturens krafter. Tidigt upplevde människor en skräckblandad vördnad och fruktan inför verklighetens oförklarliga sammanhang. Lager på lager av fantasier och tro har blivit fundament för nya tankekonstruktioner, varv några har mynnat ut i olika religioner.
II
De tre monoteistiska religionerna judendom, kristendom och islam uppstod i Sydvästasien med namngivna instiftare. Enligt Bibeln bildades jorden för cirka 5 500 år sedan och i urkunderna finns profetior om gudomliga sändebud som skulle verka på jorden. För dryga 2 000 år sedan uppstår kristendomen, cirka 600 år senare islam.
III
Religionsutövare idag utgör ett vitt spann från fanatiskt bokstavstrogna tolkare av sina urkunder till religiösa ledare som med referenser till samma urkunder gör sina tolkningar för nutida tillämpning.
I vissa länder tolkas urkundernas texter som en gudens lag som tillämpas som grund för statens rättsordning. I de flesta länder med religionsfrihet (enl FN) tillämpas och uppfattas religiösa urkunder som en kulturell inspirationskälla och moralisk kompass. Parallellt med detta engagerar sig många medborgare mot religionens plats och verkningar i det samhälle de lever i.
Enligt en rapport från Win/Gallup International Association (2015) rankas Thailand, Armenien och Bangladesh som de mest religiösa länderna i världen. Nästan nio av tio personer ser där sig själva som troende. De minst religiösa länderna är Kina, Japan och Sverige, i nu nämnd ordning. I ett internationellt perspektiv utgör Sverige således en ytterlighet. I Europa säger drygt hälften av invånar-na att det finns en gud, i Mellanöstern svarar nästa alla ja på den frågan.
IV
Religion i olika former kommer alltid – i olika grad – att engagera och fängsla människor. Grundlagsskyddad religionsfrihet är en av flera förutsättningar för ett demokratiskt statsskick och också en faktor i förhand-lingsarbetet för global fred.
Människan utvecklar ständigt sina kunskaper om världen och sina sinnens potential. Många människor väljer att uppfatta både det oförklarliga och det förklaringsbara som reella förutsättningar för sitt liv här på jorden. För många får metafysiken ta vid där vetenskapen tar slut.
V
Sambandet mellan hjärnans belöningssystem och vårt agerande är väl utforskat. I belöningssystemet får vi effekter av välbefinnande och lyckorus genom upplevelser och fysiska aktiviteter. Mat, sex, framgångar och häftiga upplevelser triggar belöningssystemet liksom också skadliga och tärande faktorer såsom droger och destruktivt beteende. På allt detta reagerar hjärnans signalsystem förutsägbart oavsett om det handlar om uppbygglig eller fördärvlig stimulans.
Fred Nyman, professor i biologisk beroendeforskning, spekulerar i frågan om hjärnans belöningssystem också kan påverka en persons öppenhet för (eller slutenhet mot, min anm) andliga frågor. Han ställer frågan: ”Finns Gud med i detta”.2
I en föreläsning som jag lyssnade på lyfte han särskilt fram kristendomen. Att lyfta fram en religion före en annan som särskilt potent att påverka hjärnans belöningssystem utan att redovisa forskning som styrker denna precisering är anmärkningsvärt. Han gör också sak-frågan en otjänst även utanför forskarvärlden, där populister gärna plockar upp kvasiargument för och emot religionernas plats och verkan i ett rättssamhälle. I en kort mailkontakt med mig backade han dock från antydningen att kristendomen framför andra religioner skulle ha en särskild inverkan på hjärnans belöningssystem.
VI
Ingen demokrati är en rättssäker stat utan starkt juridiskt skydd för en religionsfrihet som stadfäster både rättigheter och begränsningar i andra lagar.
Makthavare har i alla tider försökt nyttja religionen för sina egna materiella eller ideologiska syften. Även för-bud mot en viss eller all religionsutövning har pådyvlats folk med samma maktpolitiska syften.
Religionsfriheten måste försvaras av fler än ansvariga politiker. Samtidigt behöver många religiösa utövare själva hålla en sund distans till praktisk tillämpning av de religiösa urkundernas bud och normer. Att tolka in sanktioner som hot och våld mot de som inte tolkar texterna till de andliga ledarnas belåtenhet är oförenligt med den demokratiska rättsstaten.
Spänning och fysiska konflikter mellan bokstavstrogna utövare av världsreligionerna ska i demokratiska rätts-stater ytterst hållas tillbaka av genom grundlagsfäst religionsfrihetens begränsningar. I Sverige får konflikten mellan extremistiska religiösa företrädare och medborgare som försvarar den västerländska religionsfrihetens normer inte hänskjutas till närmast berörda lokala samfundsledare och kommunpolitiker. Här har de politiska partierna och Riksdagen att ta sitt ansvar.
De politiska partierna behöver fortbilda sina medlemmar om vad den svenska religionsfriheten innebär. Partierna ska också på kommun- och regionnivåerna och nationellt verka för att reglerna för offentliga föreningsbidrag skärps så att dessa inte kan användas aktörer som undergräver vår religionsfrihet och hotar vår demokrati.
1 Fakta och inspiration från Yuval Noah Harans bok Sapiens : en kort historik över mänskligheten
2”Finns Gud i detta?” Centrumkyrkan, Sundbyberg: 29 okt 2017 kl 16-21 Seminarium om tro och andlighet, Fred Nyberg, internationellt känd forskare och professor i biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet
Svensk religionspolitisk debatt 