3 Vårt kristna arv

I

Den västerländska judisk kristna traditionen har tjänat oss väl genom historien. Det är i den traditionen vi drivit igenom våra samhällsreformer och utvecklat den sekulära, demokratiska rättsstaten.

Men religiösa och dogmatiska urkundstolkningar ska inte fungera som rättspolitisk källa för konstitution och rättsordning såsom fallet är i teokratier.

I Sverige ska religiöst, filosofiskt och ideologiskt grundade normer tillämpas inom ramen för vår rättsordning och därmed inom religionsfriheten, som ska ha tydliga rättigheter och skarpa begränsningar. Fri forskning, fri yttrandefrihet och fri åsiktsfrihet ska garanteras.

Som sekulär rättsstat ska vi även framgent orientera oss utifrån den västerländska judisk kristna traditionen och hålla stånd mot religiösa påtryckningar oavsett deras religiösa tillhörighet. Samtidigt ska vi uthålligt hålla stånd mot främlingsfientliga och rasistiska krafter som hyllar teokratiska och diktatoriska styrelseformer.

II

Sverige ska vårda och upprätthålla sina historiskt kristna avtryck. Några av dessa är lagfästa. De är en viktig förutsättning för att vårda vårt kulturella arv:

• Enligt grundlagen måste statschefen (i vårt fall kungen) alltid vara av den ”rena evangeliska läran” så som den kommer till uttryck i den Augsburgska bekännelsen från 1530. Det gäller inte kungafamiljen i övrigt.

• Sverige har 13 helgdagar på kristen grund och två sekulära helgdagar: första maj sedan 1939 och Sveriges nationaldag sedan 2005.

• I skolans läroplan stipuleras att skolan ska arbeta ”i  överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism”. Det ska ske ”genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell.”

• Alla helgdagar (utom Första maj och Sveriges nationaldag, se ovan) inklusive söndagarna är kyrkliga helgdagar med ursprung i kristendomen. Det gäller också övriga helgdagar med undantag för midsommardagen (som nu också firas som som Johannes Döparens födelsedag).

III

Individers och grupperingars geografiska och tidsmässiga referensramar varierar beroende på deras erfarenheter och nationalitet.

Samhället är under ständig förändring. Normer och traditioner är inte statiska. Kunskap och influenser rör sig över nationsgränser med olika intensitet över tid. Historien har lärt oss att avskärmning och nationellt navelskådande hämmar utveckling och göder fördomar.

IV

Det är i en sådan öppen miljö som vi i Sverige alltjämt ska orientera oss med de judisk kristna värderingarna som kompass. Samtidigt ska vi välkomna och acceptera att all utveckling och alla rörelse innebär nya villkor som vi också har att förhålla oss till utifrån vårt kulturella arv.

Vår utgångspunkt ska vara att föra ett sakligt offentligt, allmänpolitiskt och öppet religionspolitiskt samtal till försvar för religionsfrihetens rättigheter och begränsningar.

Vi ska inte acceptera om och när extremistiska religiösa ledare missbrukar vår religionsfrihet och som i sin religions namn driver omstörtande politisk opinion vår stat och vårt rättsväsende i religionsfrihetens namn.

Sådana aktioner ska bemötas med politiska argument. När sådana aktioner övergår till uppvigling som manar människor till olagiga gärningar ska det beivras.

V

Ur vårt sekulära, demokratiska rättsstatliga perspektiv finns inget utrymme för att ekonomiskt stödja och främja extremistiska religiösa och politiska aktörer.

Med vår religionsfrihet som politisk hävstång ska vi upprätthålla acceptans och handlingsutrymme för olika religiösa och filosofiska aktörer och uttryck som i sin tur har att verka inom vår religionsfrihets rättigheter och begränsningar.

Samtidigt är vårt övergripande mål att i vår sekulära rättsstat garantera att olika religioner som förs in i Sverige utifrån, eller uppstårhär, ska kunna samexistera med våra gamla och nya kulturella traditioner.

Det är inom den ramen, som vår religionsfrihet ska tillämpas och vår västerländska judisk kristna tradition ska försvaras och upprätthållas. Det är med den förutsättningen vi ska verka för att ingen religionsutövning i Sverige förbjuds.

I det perspektivet ska en religionspolitik utvecklas som ett nytt politiskt sakområde blad de övriga.

Det är med de politiska partiernas olika religionspolitik religionsfrihets rättigheter och begränsningar ska vidareutvecklas inom ramen för FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna.

Författare: Ulf Lönnberg

tidigare fritidspolitiker fram till fyllda 75 år. Nu driver jag bloggen www.svenskreligionspolitiskdebatt.com