
Religionsfrihet i det svenska utbildningsväsendet – en studie om religiös klädsel och religiösa symboler, kandidatuppsats av Caroline Olsson publicerad år 2013.
Summary, in Swedish
Fokus i uppsatsen ligger på RF:s och EKMR:s bestämmelser om religionsfrihet. Stadgandena om diskriminering och om utbildning behandlas inte i någon större utsträckning. Material som används är lag, förarbeten, praxis, doktrin och Skolverkets vägledningar.
Utredningen visar att vid bedömningen huruvida en manifestation är skyddad av artikel 9 EKMR ställs krav på att den s.k. Arrowsmith-principen uppfylls. Positiv och negativ religionsfrihet kan förklaras som två sidor av samma mynt och därför torde de få lika stort utrymme inom skolans sfär. Det synes att varken den positiva eller den negativa religionsfriheten kan utvidgas utan att inskränka och därmed kränka den andra rättigheten. Praxis från Europadomstolen är gedigen men konventionsstaternas bedömningsmarginal medför en osäkerhet kring hur liknande frågor skulle besvaras i Sverige. Vid en uttolkning av en symbols eller klädsels status som religiös bör vikten läggas vid vilket sammanhang symbolen eller klädseln förekommit i. Vad den enskilde och en tredje part anser om klädseln eller symbolen kan även ha inverkan på statusen. Privata och offentliga verksamheter har olika parametrar att ta hänsyn till, såsom demokrati, pluralism, neutralitet och säkerhet, men sammantaget är en bedömning i varje enskilt fall nödvändig.
-o-
Ur bloggarkivet denna dag 2023. UNT Sakine Madon ”Löjligt kalla Furuhöjdskyrkans religionsfrihet hotad” svenskreligionspolitiskdebatt.com/2023/06/27/unt-sakine-madon/