Teologen Joel Halldorf konstaterar att partierna i allt högre grad talar om värderingar och han sätter sitt sökarljus särskilt på Kristdemokraterna i Sverige
(På Expressen kulturdebatt 3/2 -26 Nej, Ebba Busch förstår inte Bibeln).
Politik och religion bär båda på visioner och utopier som delvis överlappar varandra i den enskildes livsval, förväntningar och praktiska prioriteringar. Joel Halldorf menar att många svenska politiker använder kristendendom och dess värderingar som hävstång för att ta sig plats i mediabruset.
Vad som genererat en individs idéer, drömmar och övertygelser är av underordnad betydelse. Det som avgör är individens, den enskilda politikerns, filter, analys och verktygslåda för i sin politiska gärning.
I den sekulära demokratiska sekulära demokratiska rättsstaten är det politikerns politiska hantverk vi ska granska. Hur använder hen sin verktygslåda i lagstiftningen? Följer hen (i Sverige) våra konstitutionella principer, försöker hen med religionen som alibi slarva med argumentationen? Använder hen en religiös urkund (Bibeln/Koranen?) för att i religionsfrihetens namn ge rättslig legitimitet för sin politiska agenda/politiska förslag?
Joel Halldorf ställer hela frågeställningen utifrån teologisk – eller rättare sin personliga bibeltolkade – horisont och frågar sig: hur kan man påstå sig stå för ”kristna värderingar” om ekonomi och resurser tvingar fram prioriteringar – om än så kontroversiella?
Det är just det som är att ta politiskt ansvar. Om Joel Halldorf vill ha en annan prioritering, ja då är det att argumentera politiskt för en sådan – som i verkliga livet påfordrar att Joel Halldorf kan välja annars är det till att formulera egen omprioritering eller förklara hur och när de ekonomiska, nationella och resurser räcker till allt och alla i den av honom formulerade prioriteringen.
Joel Halldorf – och ingen annan heller i den sekulära rättsstaten – kan inte ge sin politiska agenda företräde för att hen tolkar eller citerar Bibeln för att stärka sin position. Joel Halldorf har som andra samhällsdebattörer att argumentera sakligt, ekonomiskt och övertygande för sina politiska förslag och prioriteringar.
Återstår för Halldorf – och alla andra med politiska visioner och ambitioner som samhällsdebattör – att kritisera, recensera och också ofta att kompromissa. Som urkundstolkare och teolog kan han självklart framföra vad som ’skriften kräver’. Men att vrida frågan till en semantisk diskussion om vad begreppet ’värderingar’ ska definiera och vara är en återvändsgränd.
Västerländskt kristna värderingar är ett vedertaget samlingsbegrepp för influensers minsta gemensamma nämnare i olika varianter, främst i Europa och västvärlden, utan att i varje detalj återspegla ett enskilt politiskt förslag eller varje lagändring. Västerländskt kristna värderingar, rättsordning på centraleuropeisk rättstradition och religionsfrihet är en politisk och ideologisk färdriktning som inte ger utrymme för religiös bokstavstolkning av något slag och som heller inte är kompatibel med teokratimodeller med Koranen som rättskälla.
Välkommen, Joel Halldorf, att delta i den västerländska demokratiska politiska prioritering – oavsett tillämpade värderingar.
-Ulf Lönnberg
