Utdrag ur debattartikeln Konfessionella friskolor misstänkliggörs av Stefan Häggström, rektor och lärare i religionskunskap på Broskolan (Epochtimes 24/7 -26):
”Att i teorin ha en lagstiftning som tillåter konfessionella inslag men i praktiken använda myndighetsstyrning för att göra det omöjligt att verka är ett demokratiskt haveri som utmanar Europakonventionens friheter. – – – Här krävs en likvärdig, proportionerlig och rättssäker skoltillsyn som är blind för konfession och som bedömer skolor efter pedagogisk kvalitet – inte efter politiska pekpinnar. – – – Det går inte längre att jämföra tillsynsresultat mellan skolformerna, eftersom de mäts med helt olika måttstockar. Resultatet av denna politiskt motiverade jakt är slående: I dag återstår endast en muslimsk skola i landet, de judiska skolorna överlever på dispens som nationell minoritet och de cirka 50 kvarvarande kristna friskolorna verkar under ett konstant, kvävande misstroende. Flera av dessa har bedrivit fläckfri pedagogik i decennier.”
Ulf Lönnberg: Stefan Häggström redovisar dokumenterade skillnader i skolinspektörernas prioritering, fokus och skärpa vid olika kontrollbesök. På den punkten är regeringen svaret skyldig.
Däremot står det klart att Sverige betyder en betydligt mer genomarbetad och vass politik för de konfessionella skolornas villkor och handlingsutrymme. Alternativet att avveckla och helt förbjuda konfessionella skolor är sannolikt en alltför komplicerad process. Mer rationellt att skärpa lagstiftningen om och kontrollfunktionerna av de konfessionella skolorna med verksamma sanktioner mot de skolledningar som inte håller måttet.
Inspektion av de konfessionella skolorna ska inte vara blind för dess konfessionella profil och uppdrag. Ytterst handlar det om vilken plats, vilket utrymme och vilka former av religioners tillämpning och utövning vi ska tillåta och skydda i Sverige som sekulär demokratisk rättsstat.
Sverige behöver utveckla en sekulär, förutsägbar och rättssäker tillämpning av religionsfrihetens utfästelser med preciserade begränsningar inom ramarna för FN:s mänskliga rättigheter.
Utan religionsfrihet fungerar inte demokratin. Vi behöver utveckla en svenskanpassad laïcité i syfte att skärpa rågången mellan religion och politik. (laïcité – Frankrikes sekulärism; frånvaron av religiöst inflytande i statliga angelägenheter såväl som frånvaro av statligt inflytande i religiösa angelägenheter).
– o – – o – xx
