Länk till Thomas Nimtofts debattartikel på Bulletin (4/3 -25), han skriver:
”Människor måste enas. Men det kommer inte att bli möjligt så länge vi accepterar att slutna religiösa kulturer som inte delar västs värderingar kräver särrättigheter som inte främjar nationen, samtidigt som den neomarxistiska allt-till-alla rörelsen – den röda religionen – stödjer allt som underminerar våra traditioner och vår kultur genom att ge en bild av väst som ren ondska. Det postmodernistiska idé- och kulturkriget splittrar människan och gör henne väldigt sårbar för yttre påverkan. – – – För det krävs en ny politisk modell som utgår ifrån människan, inte bara politiskt och ekonomiskt, utan en grund som bygger på sammanhållning och en konservativ kulturell värdegemenskap.”
Ulf Lönnberg: men är Biblisk och västerländskt kristen tradition samma sak? -En inspirerande text som manar till bredare samhällsdebatt, dels om religionernas plats och utrymme i Sverige som sekulär demokratisk rättsstat, dels som fördjupat parti-politiskt programarbete med partiernas långsiktiga och ideologiska visioner – parallellt med partiernas kortare (och nödvändiga?) tidsperspektiv i skuggan av mandatperioderna med väljarnas överhängande dom. Värderingar är per definition inte bokstavstrogen tillämpning av religiösa urkunder. Politiken ska tjäna som rågång mellan demokratiskt främjade/beslutade levnadsregler och lagar. Därför så viktigt att hålla konfessionella politiska partier utanför statens beslutsprocesser / Riksdagen.
