Den konstitutionella demokratiska rättsstaten bär på förutsättningarna att upprätthålla minoriteters rättigheter – ibland särskilt preciserade. En sådan rättsstat upprätthåller också minoriteters likvärdiga skyldigheter och likvärdiga skydd mot diskriminering i olika former.
Världen Idag’s ledare den 28 juli behandlar om, när och hur religiösa minoriteter är viktiga för samhällsutvecklingen.
Religiösa, kulturella och etniska minoriteter har historiskt drabbats och förföljts av olika rådande majoriteter. Men alla minoriteter är inte tålmodiga reformister och alla majoriteter är inte demokratins och rättsstatens uthålliga förvaltare. I Sverige har vi en långt gången identitetspolitik som inte sällan – inom gällande lagar – skärper olika etniska och religösa spänningar mellan minoritet och majoritet.
Världen Idag’s utgångspunkt är de kristet religiösa utövarna inom frikyrka som också – i vissa avseenden – är en ’svensk minoritet’ i Sverige. Historiskt har förvisso denna och liknande minoriteter vart pådrivande för Sveriges demokratisering och vägen framåt för jämställdhet.
Att diskutera religiösa minoriteters förutsättningar i Sveriges omdanade religiösa landskap idag kräver dock ett bredare anslag än vad som är Världen Idag’s.
Att religiösa företrädare och opinionsbildare (med eller utan partipolitiska preferenser) deltar i det offentliga samtalet är ett sundhetstecken som gagnar både staten och civilsamhället. Världen Idag beskriver sig som ”en rikstäckande och obunden nyhetstidning på kristen grund” med självklart fokus på kristnas visioner och villkor. Men den politiska argumentationen mot lagförslaget om villkorade offentliga pengabidrag kopplade till angivna demokratikriterier hade vunnit på ett bredare anslag.
I dagens svenska religiösa landskap ser vi exempelvis hur invandrade muslimer, som har levt som en delmängd i ett majoritetssamhälle, reagerar olika beroende på deras tidigare erfarenheter och att här och nu bo och verka som en delmängd av en minoritet i sitt nya hemland.
För oss som tagit politisk ställning för att Sverige framgent ska vila på västerländsk kristen tradition som tjänat – och som tjänar – oss väl krävs en genomarbetad helhetssyn på religionsfriheten. Det innebär att upprätthålla religionsfriheten med tydliga rättigheter och preciserade begränsningar i en rättssäker och förutsägbar tillämpning.
FN:s resolutioner och Europeiska deklarationen om mänskliga rättigheter ger utrymme får sådana begränsningar i nationell lag. Det arbetet ska Sverige tas sig an för att säkerställa olika religioners adekvata plats i det svenska religiösa landskapet. Här måste lagstiftningen kompletteras varsamt med det allmänna rättsmedvetandet för ögonen.
Världen Idag kunde – utan att göra avkall på kristna visioner och praktisk tillämpning – visa större beredskap för generella demokrativillkor för de olika bidragsberättigade samfunden med olika religiös hemvist.
Vi måste pröva vilka rekvisit som är oundgängliga för olika religioners utövande på svenskt territorium. Dit hör inte slöja på skolbarn, konstitutionella böneutrop, könsskilda badtider, som är alltmer framträdande. Det är exempel på normer, påbud och traditioner som inte behöver accepteras i religionsfrihetens namn.
I den kontexten borde Världen Idag fråga sig vad – om något – skulle gå förlorat för minoriteten kristna religionsutövare med en framtida acceptans för demokrativillkor för att vara bidragsberättigat samfund.
Ulf Lönnberg
Svensk religionspolitisk debatt 