I
Inom islam talar man inte om hädelse i vår mening. Där islam råder uppfattas förolämpning av Allah eller Mu-hammed som tecken på avfall i från religionen eller kätte-ri. Där är kätteri uttryckligen förbjudet och straffbart med döden enligt många muslimska religiösa ledare. Det är också gällande lag i ett antal muslimska länder.
I vår del av världen har hädelse länge varit ett svårt brott. Det anses kunna väcka gudarnas vrede. Enligt Mose lag gällde dödsstraff. Det står i 3. Mos 24.16: ”Och den som smädar HERRENS namn skall straffas med döden; hela menigheten skall stena honom.”
II
I tider då religionen hade ett fast grepp om folket till gagn för kungar och politiska ledare var hädelse effektivt för att upprätthålla respekt och rädsla för makten. Religionen höll också ihop det civila samhället och skapade en grund för respekt, tillit och disciplin individer emellan.
Enligt Mose lag gällde dödsstraff för hädelse. Det står i 3. Mos 24:16. ”Och den som smädar HERRENS namn skall straffas med döden; hela menigheten skall stena honom.”
Fram till skiftet 1700/1800 var analfabetism ännu utbredd i Sverige och hädelse som begrepp var kyrkans och sta-tens pedeagogiska hävstång som hade verkningar långt in i människors vardag.
Frikyrkornas frammarsch var inte bara en reaktion mot statskyrkans stela och auktoritära hållning utan en längtan efter mer innerlig tro, bekännelsens individuella verkan och vilja och rätt att få tolka urkunden och rätt att få predika utanför kyrkans lokaler.
Den latenta nyfikenheten, ett skolväsende som nådde allt fler och begynnande demokratisering i alla samhällsskikt satte begrepp som hädelse och kätteri i en annan dager. Respekt för sin nästa, naturen, skapelsen, religionen och det som teologer och religiösa ledare definierar som heligt undergrävs inte av självständigt tänkande människor.
III
Hädelse mot kristendomen var straffbart i Sverige till år 1949. Då togs hädelselagen bort och lagen formulerades om kallades lag om trosfrid. Den lagen upphörde 1970. Motivet var att ett särskilt skydd av religionsfriheten inte motiverade inskränkningarna i yttrande- och tryckfrihe-ten.
Men arbete för teokratins återkomst förekommer.
När Irland införde lag mot hädelse 2009 reagerade den katolska kyrkan på Irland och de kallade själva den lagen för ”obsolet” och dessutom framhöll de att liknande lagar använts på andra håll i världen för att ”rättfärdiga våld och förtryck mot minoriteter”.
Mikail Yüksel uteslöts visserligen från Centerpartiet 2018 efter att ha talat om särlagstiftning men han återkommer nu som initiativtagare till det muslimska partiet Nyans som anges ställa upp i riksdagsvalet 2022.
Kristdemokraten Tuve Skånberg motionerade 1999 i Riksdagen för ”Lag mot religionskränkning” (Motion 1999/2000:K286). Motionen bifölls inte.
Xxxx
Svensk religionspolitisk debatt 