Inger Enkvist redovisar utmaningen för vår religionsfrihet från förr till nu – och framgent. Det brådskar för de politiska partierna att sina egna positioner i om religionernas plats och utrymme i Sverige. Inger Enkvist öppnar för välgörande debatt om de olika religionernas koppling till olika former av statsskick.
Dags nu för Sverige att – som ett första steg – ta oss an rättighetslagstiftningen Religionsfrihet och införa preciserade begränsningar i nationell lag inom ramen för FN:s mänskliga rättigheter och de internationella konventioner som Sverige ratificerat (enl paragraf 9 i Europakonventionen).
Utöver det behöver Sverige utveckla en skärpt sekulär rättssäker religionsfrihet som utestänger att opinion för teokratiska religions-politiska styrelseskick inte omfattas av religionsfriheten och att sådana religions-politiska ideologier analyseras, bemöts och behandlas som vilka politiska frågor som helst utan hänsynstagande till den religiösa urkunder som i den politiska debatten tjänar som rättskälla (Koranen).
Det handlar således om två parallella spår:
å ena sidan reformering av religionsfrihetens nuvarande tillämpning och
å den andra utreda kriterier som diskvalificerar ideologier/religösa riktningar/icke-demokratiska vision att själva definiera sig som religiösa rörelser med skydd av religionsfriheten.
För dessa frågor och målsättningar behöver Sverige en särskilt målinriktad sakpolitisk politisk agenda – rubricera det som en ny Religionspolitik som komplement till den svenska den Kulturpolitiken. /Ulf Lönnberg 14/1 -26
Ur Inger Enkvists artikel , 5/1 -26: Europa befinner sig nu i den situationen att internationella överenskommelser till skydd för flyktingar och förföljda används för att hota de befolkningar som tar emot flyktingar. Ett exempel på att dagens lagar och regler inte fungerar är att Europa inte längre garanterar religionsfrihet för alla på grund av attacker från grupper som tagits emot. Ju längre Europa dröjer med att göra upp med trycket från islam, desto mindre religionsfrihet kommer Europa att kunna erbjuda. Europas regeringar har ett tungt ansvar.