Konfessionella religionsföreträdare som Enarsson och Yüksel ska granskas politiskt med icke-konfessionell måttstock

Lars Enarsons bönekonferensen i Solna den 13 mars har väckt högt tonläge inom de frikyrkliga sfärerna. Konferensen har även uppmärksammats utanför sin målgrupp. Bönekonferens trotsar coronaviruset: ”Måste lyda Gud”

Anledningen är att ett av Lars Enarssons fyra aviserade konferenssyften var ett uttalat tydligt politiskt mål: ”En konservativ regering på judekristen värdegrund som står upp för familjen, fosterlandet och Israel.”

För en absolut majoritet av medborgare och politiker i Sverige är det en vedertagen angeläget att upprätthålla rågången mellan religion och politik.

Enarson för in sitt religiösa engagemang i den politiska hetluften i en orolig tid. Och det finns även andra religiösa riktningar som lockas till politikens potentiella makt över tron.

Mikail Yüksel har bildat partiet Nyans. Han var inför valet 2018 Centerpartiets toppkandidat i Göteborg men uteslöts senare efter samröre med den fascistiska gruppen Grå vargarna.

Yüksels parti Nyans vänder sig till Sveriges muslimer Nytt parti med muslimer i fokus

Partiet Nyans vill bl a att muslimer ska betraktas som en särskild minoritet, på samma sätt som exempelvis judar och samer.

– Sveriges muslimer upplever dagligen både fysiska och verbala personangrepp av rasistisk karaktär, säger ordförande Mikail Yüksel i SVT-intervjun.

Enligt Nyans’ hemsida är partiets mål att komma in i kommunfullmäktige bland annat i Stockholm, Göteborg och Malmö samt Sveriges riksdag i valet 2022.

Jag har per mail bett att få Nyans’ partiprogram och fått svaret att det ännu inte är fastställt. RÄTTELSE: Har nu fått besked från Nyans att partiprogrammet ska antas på kongressen i november och att det tyvärr inte är färdigt än.

Opinionsbildning för politik som grundas på uttalad koppling till en specifikt angiven religiös hemvist eller religiös organisation i syfte att anpassa lagstiftning, rättigheter eller sociala förmåner efter religiösa urkunder och religiöst angivna normer ska stävjas av den sekulära, demokratiska rättsstatens lagstiftare.

Enarssons politiska (politiserade) kristendom och Yüksels politiska (teokratiserade) islam har i Sverige att verka inom den sekulära religionsfrihetens rättigheter och begränsningar utan vilka vår demokrati inte fungerar. Politiska krafter och partibildningar med konfessionella ingångsvärden hör inte hemma i Sverige.

/Ulf Lönnberg