På Substack skriver Joel Halldorf 14/2-25
”Migrationsdebatten har länge framställts som en debatt mellan fakta och känslor. ’Visst’, har man sagt, “kan det kännas jobbigt att ha en stram migrationspolitik – men den enkla kalkylen är att vi inte har råd med annat.”
Men alla som tänker efter ett varv till inser att det argumentet bygger på kalkyler som inte är aktuella i den här debatten.
Länk till hela inlägget
Ulf Lönnberg: Joel Halldorf följer upp en TV-debatt: Efter senaste veckornas reaktioner på Holmbergs insats i TV-samtalet om invandring och ’gästfrihet’ och även på Halldorfs ’kritiska hållning’ till politikens roll och ansvar för det goda samhället som också ska hållas öppet för olika livsåskådningar, borde Holmberg/(Halldorf) ta saken vidare och förtydliga hur han/de uppfattar sin roll som andliga samhällsbyggare, sakpolitiskt-allmänpolitiskt-konfessionellt med demokratin som ramverk. Är för biskopen att ständigt, outtröttligt driva politiken framför sig oavsett dess majoritetsförhållanden och resultat och utan referens till vad som kan sägas vara/är optimalt i Svenska Kyrkans utopi? Ovan lanserar Halldorf nu en ny konfliktlinje, lika politiskt laddad som den av Holmberg redan prövad.
Holmbergs/Halldorfs självpåtagna roll tyck vara i ständig sakpolitisk opposition. Dags kanske att ägna lite tankekraft åt religionernas plats, utrymme och krav/förväntningar i vår sekulära demokratiska rättsstat – åtminstone å sina kristna utövares och sina kulturellt kristnas vägnar.