Det här vill vi se mer av – och med striktare gränser mot religiösa extremister

Det vore välkommet om andra religioners företrädare valde att nalkas skolans inre arbete med samma respekt som Maria Andersson, Anders Göranzon, Andreas Hultsten, Kristina Stolare och Marie Åhström deklarerar i sin debattartikel på Dagen den 25ds.

De vill göra avtryck i skolan inom läroplanens ramverk. Ett intressant initiativ som – rätt hanterat – kan bli till hjälp och nytta under skolpliktstiden.

De skriver bland att detta, träffsäkert (min kursivering)

” Kyrkans mer organiserade närvaro behöver ske – – utifrån en insikt att kyrkan är där på skolans villkor. ”

”Inom de ramar som läroplanen ger finns stort utrymme för samverkan mellan skola och kyrka och det är så som långsiktigt förtroendefulla relationer byggs och upprätthålls.”

”Vi menar att mötet mellan kyrka och skola kan gestaltas på många, olika sätt. Det avgörande är att representanter för kyrkor och församlingar alltid lyssnar efter skolans och ytterst elevernas behov.”

Det är en välkommen deklaration från målmedvetna aktörer som vill arbeta i harmoni med – och inte emot – den demokratiska, rättssäkra religionsfriheten.

Den avstampen kräver skolpolitikers, skolledares och all skolpersonals engagemang och kunskap om gällande regelverk.

Men i en öppen skola ska det också finnas plats även för fler och andra filosofiska och religiösa samtalsparters.

I Sverige debatteras om slöjförbud i grundskolan och om vilket ansvar skolan ska ta när företrädare för religiöst extrema uttryck påtvingar skolan eget utrymme för sina religiösa traditioner och levnadsnormer. Främst ser vi sådan målmedveten påverkan från aktörer som kräver genomslag för familjers uppfostran med kulturellt hårt hållna elever med påtvingade klädval och till och med politisk påverkan för visionen att Koranen ska erkännas som rättskälla för stat och samhälle.

Utan religionsfrihet med tydligare rättigheter och mer preciserade begränsningar kommer vårt religiösa landskap omdanats än mer med polariserande konflikter. En skiljelinje går mellan de som vill hålla religionens uttryck borta från skolan och de som även i framtiden vill se konfessionella friskolor med strängare regelverk och kontroll.

De fem debattörernas initiativ kan måhända och förhoppningsvis följas upp av moderata krafter inom kristendomens olika rörelser och även av organisationer och aktörer med hemvist i andra religioner.

Ulf Lönnberg