När profan opinionsbildningen inte motsvarar Göran Greiders förväntningar förlitar han sig på sakral propaganda. Han vill att alla som kan deltar i kyrkovalet den 19 september (ETC-ledarens den 1 ds).
Han gör det utan att problematisera konsekvenserna av den ofullständiga skilsmässan mellan staten och Svenska kyrkan sedan 2000. Det väcker frågan om hur han ser på nuvarande lagreglerade koppling mellan staten och kyrkan.
Sveriges religiösa landskap har omdanats med andra, nya och allt mer frekventa religiösa uttryck i våra offentliga rum. I den verkligheten har också politisk islam/islamism – med sina teokratiska referenser – flyttat fram sina positioner.
I Sverige behöver vi nu stärka och utveckla en folkligt förankrad rågång mellan politik och religion. Inga religiösa dogmer eller religiösa urkunder ska tillerkännas en särställning i det allmän- och partipolitiska engagemanget för vår rättsstat och vår demokrati.
Men Göran Greider, med sitt medlemskap i Svenska kyrkan, ser just den kyrkan som en p o l i t i s k kraft att räkna med. Han skriver: ”Om kyrkan lämnades helt ifred från politiken och det större samhället skulle den nog rätt snabbt bli en tummelplats för verkligt ärkekonservativa idéer.”
I Sveriges nuvarande religiösa landskap har det blivit alltmer angeläget ökar att skrota Lagen om Svenska kyrkan och göra Lagen om Trossamfund tillämplig för Svenska kyrkan.
Religiösa samfund, oavsett religionstillhörighet, ska verka under samma lagar och förordningar.
Göran Greiders ståndpunkt är en annan, han skriver vidare i sin ledare: ”[för] kyrkovalet handlar det i grund och botten rätt mycket om kyrkans band till (min understrykning) det övriga samhället”. Det leder till frågan: Vilken konstitutionell status vill Göran Greider att Svenska kyrkan och andra religiösa samfund ska ha i Sverige?
Ulf Lönnberg
driver bloggen
www.svenskreligionspolitiskdebatt.com
Svensk religionspolitisk debatt 