Ju
Av Ulf Lönnberg – 16/10 -25
Florence Bergeaud-Blackler skriver att Muslimska Brödraskapet (nedan BM) har utvecklat ”ett handlingssystem där tro och spiritualitet utövas som politisk aktivism”. För denna företeelse (strategiska metod) har författaren myntat begreppet Broderism. Dess ”Målsättningen är att införa en islamsk religiös-ideologiskt programmerad världsordning under gudomligt styre.” Broderism upprätthålls av individuella och kollektiva insatser, ekonomiskt, fysiskt och ideologiskt i handling och samtal lokalt, och nationellt varhelst MB:s yttersta tentakler vidrör en plats.
I liten avgränsad skala har Broderismen vissa drag kamraderi. Men det artskillnad mellan begreppen, de är ojämförbara. Kamraderi spricker när för många är inblandade och priset för en av dem blir för högt – oavsett grundorsak.
I ett dussintal länder (i och utanför Europa) är MB terroriststämplat. MB har hög status och respekteras bland enskilda sympatisörer och grupper av aktivister. Många demokratiers säkerhetstjänster bevakar MB och dess anhängare som infiltratörer i stat och civilsamhälle. MB kan i denna kontext vars ett potentiellt hot mot stater och dess rättsordningar.
MB erbjuder och förmedlar fortbildning, universitetsstudier och resurser för aktioner till sina ombud och företrädare. MB är för många en attraktiv gemenskap som vissa strävar efter medlemskap i.
MB:s radar håller flyktingar, arbetare, lärare och akademiker under uppsikt för att knyta islamskt religiös-politiskt väckta – eller sådana proselyter – till sig. Med Broderismens social-komplexa gemenskaper bygger MB långsiktigt upp en islamsk infrastruktur där den ännu inte finns. MB har i princip obegränsade resurser för de aktioner och den samhällspåverkan som har deras högsta prioritet.
Sedan millennieskiftet har svenska politiska partier bittert fått erfara Broderismens metoder för påverkan och infiltration förklädd till ”ideellt altruistiskt samhällsengagemang”. Det är svårt att engagera människor i svenskt föreningsliv och ännu svårare i partipolitiken. När aktionsgrupper och nätverk suger upp samhällsengagemang i smått och stort står de politiska partierna vidöppna – ofta utan minsta grundläggande kontroll eller introduktion vid inträde.
På alla politiska beslutsnivåer i Sverige behövs sedan länge mer kunskap om Broderismens dolda mekanism och större insikter om MB:s visioner om ”islamsk religiös-ideologiskt programmerad världsordning under gudomligt styre” som Florence Bergeaud-Blackler sakligt klargör för de som vill veta.
På den internationella politiska arenan har MB:s position godtagits i det tysta. Öst står mot väst. Först på 1990 talet fördes Kairodeklarationen på tal i Sverige. Men i svensk politik är den redan glömd.
Västligt sinnade sekulära demokratiska rättsstater behöver av säkerhetspolitiska skäl försvara och tillämpa FN:s mänskliga rättigheter. Hugade läsare av Florence Bergeaud-Blacklers verk Broderism kan börja på 179 under rubriken ”Sammandrag av artiklarna i Kairodeklarationen som är oförenliga med Deklarationen om de mänskliga” I omedelbar anslutning redovisas också den mycket explicita strategi som ICESCO (Islamic World Educational, Scientific and Cultural Organization) formulerat för att undergräva den internationella rättsordningen. Mot den fonden borde västländerna – och vi i Sverige – agera annorlunda.
Efter Maastrichttraktaten på 1990-talet och följande Lissabontraktat producerade EU en lång rad politiska dokument med fokus på att identifiera, stärka, främja och försvara Europas etiska, intellektuella, andliga värden mm. Det var då EU vände sig utåt och den Europeiska kommissionen uttryckte sin önskan att ”samarbeta med moderata företrädare för islam”; begreppet Euroislam blev allmänt känt.
Brodeism sporrar individer och grupperingar att visa upp och tillämpa sin tro på de platser de besöker eller flyttar till. Broderism uppmuntrar nyanlända att stanna kvar även om de själva initialt känner sig främmande, obekväma eller t o m ovälkomna. Men i väntan på fler trosfränder och aktörer med kompetens bidrar de till ett livskraftigt embryot till en ny islamsk diaspora Reträtt är inte hedervärd men kan t o m vara en strategi för framtida intrång. Broderism verkar över tid.
På Facebook syns inlägg som förlöjligar möjligheten att ett muslimskt parti skulle kunna ta plats i Sveriges riksdag, ofta lika aningslöst om att sharialagar aldrig skulle kunna etablera sig i Sverige. Frågar man Google/Gemeni finns en undersökning från 2019 som visar att då trodde 46% av muslimerna i Frankrike att sharialagar borde tillämpas i landet och i en hänvisning till Claphaminstitutet från 2022 refereras till en undersökning där det påstås att 52 procent av alla muslimer i Sverige föredrar sharialagar framför svenska lagar.
Boken Broderismen handlar inte om vad som kan hända i Sverige, Florence Bergeaud-Blackler skriver om vad som redan händer – även i Sverige. Här och nu.
— o —
