17. Förbjud slöja på skolbarn

Lägesrapport december 2022

Den 8 december 2022 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen (Mål 4266-21,4120-21) att det inte finns stöd i lag för en kommun att i kommunala förskolor och grundskolor förbjuda huvudduk och liknande plagg. Detta med anledning av överklagande av Skurups och Staffanstorps beslut att införa en integrationspolicy som bland annat fastställer förbud mot slöja på skolbarn. Därmed är rättsläget klarlagt.

Efter valet i sept 2022 finns underlag i Riksdagen för att tillsätta en utredning som belyser förutsättningar och konsekvenser av slöjförbud på skolbarn införs i Sverige, slutbetänkande kan och bör avges före nästa val.

I SVT:s intervju den 23 aug 2019 meddelade
Moderaterna att de vill utreda frågan.
Sverigedemokraterna hade då redan meddelat att de vill utreda frågan..
Liberalerna hade diskuterat frågan men gav inget besked.
Centerpartiet föreslog inget förbud
Vänsterpartiet sa nej
Miljöpartiet tyckte att förbud inte är rätt väg att gå

Socialdemokraterna avböjde att svara
Kristdemokraterna återkom vid det tillfället inte med något svar. Men på Expressen-debatt den 22 mars 2021 meddelade KD genom Ebba Busch, Désirée Pethrus, Christian Carlsson och Soheila Fors att verka för att slöjor inte tillåts på flickor i förskolor och i lågstadiet. (publicerades 13/12)

I Klädkoder
Dagligen ser vi olika klädkoder som signalerar identitet eller funktion. De som väljer bort klädkoder signalerar också något om sin identitet eller funktion.

Genom historien finns exempel på påtvingade och förbjudna klädedräkter och emblem. Religiösa klädkoder kan användas fritt i Sverige. Mot politiska märken och symboler har vi vissa begränsningar.

Bland religiöst orienterade individer anammas ofta klädkoder och användning av emblem, accessoarer och symboliska utsmyckningar för att markera religiös hemvist. Olika religiösa huvudbonader syftar i den kontexten till att visa vördnad inför sin gud och/eller att avisera position och status i en hierarki. Exempelvis slöjor, kippor, mitror och hättor har olika betydelser.

Förbud mot olika klädkoder, uniformer, märken mm finns i många länder. Följande europeiska länder har infört nationellt förbud mot niqab och burka på offentliga platser: Frankrike, Belgien, Österrike, Tyskland, Bulgarien, Nederländerna och Italien.

II  Politiska klädkoder
I skuggan av världskrig och storpolitik gavs den cylinderformade röda filthatten utan brätten – fezen – en tydlig politisk roll med signalvärde. Den osmanska sultanen Mahmud hade beslutat att göra fezen obligatorisk för civila och militära ämbetsmän år 1826. I oktober 1923 utropades republiken Turkiet med Kemal Atatürk som president. Han drev en hård nationalism och sekularism. 1925 förbjöd han fezen som den tidigare religiösa och politiska maktens symboliska markör. År 1928 förbjöds den i även i Iran och 1953 i Egypten.

Dagens diskussion i Sverige om religiösa klädkoder har blivit alltmer påtaglig i det offentliga samtalet. Slöjan och liknande symbolfyllda plagg både utmanar och engagerar. Vi kan inte blunda för att den spelar särskilt politiska islamistiska krafter i händerna.

III  Uniformslagen 1947- 2002
Enligt den s.k. uniformslagen (1947:164) rådde förbud mot politiska uniformer i Sverige. År 1996 slog HD fast att lagen ”uppenbart strider mot regeringsformens regler till skydd för yttrandefriheten” och man slutade att använda sig av lagen, som upphävdes 1 juli 2002.

Uniformslagen stadgade: ”Bärande av uniform eller liknande klädedräkt, som tjänar att utmärka bärarens politiska meningsriktning, vare förbjudet. Förbud som nu sagts avser jämväl uniformsdel, armbindel eller annat därmed jämförligt i ögonen fallande kännetecken.”

Sedan uniformslagen upphävdes utsätts vårt offentliga rum åter för allt fler starka politiska och religiösa markörer i form av olika kläder.

I en trygg, rättssäker demokrati möter medborgarna varandra öppet och med personlig integritet.

III  Profilkläder och klädval i tjänsten
Profana uniforma klädval (och uniformer) har lång tradition inom det militära. Idag har även de flesta publika företag uniforma arbetskläder, inte minst för att stärka sin marknadsföring men också som skydds- och arbetskläder för de anställda. Många anställda och företagare anser att det är bekvämt och sparsamt att inte behöva slita på den egna garderoben.

Men på en del arbetsplatser får man inte klä sig hur som helst. En dom i EU-domstolen ger arbetsgivaren rätt att neka en anställd att bära slöja på arbetsplatsen. EU-domstolen i Luxemburg skriver i ett pressmeddelande att ”en intern ordningsregel hos ett företag som förbjuder bärandet av synliga politiska, filosofiska eller religiösa symboler utgör inte direkt diskriminering”.

Profil- och uniforma kläder har alltid konsekvenser för användaren, organisation och omgivningen. Marianne Larsson, intendent vid Nordiska Museet, har forskat om makt, mode och identitet. Hon fick frågan om lika/uniforma arbetskläder på en förskola och konstaterade att det händer något när man tar på sig arbetskläder:

– Om alla är likadant klädda avsäger man sig till viss del sin identitet till förmån för kollektivet. Man representerar sin förskola och sin kommun. Hur man för sig kommer att vägas mot ens roll och man lämnar inte arbetet förrän man lämnat kläderna.

– Folk kommer att ha synpunkter på vad man gör på ett annat sätt. Hur vore det till exempel om tre förskollärare tog ett glas vin efter jobbet i sina arbetskläder? Hur skulle det uppfattas?

IV  Religiösa plagg
Öppenhet och tillit mellan människor rubbas sannolikt när någon somliga informellt tvingas att använda hel- och ansiktstäckande kläder. Någon form av slöjförbud bör utredas. Vi behöver förhindra det maktmissbruk som informellt slöjtvång innebär. Dess verkningar ser vi långt utanför de parallellsamhällen där religiösa och politiska självpåtagna ledare mer eller mindre tagit över s k utanskapsområden.

V   Den danska modellen
I Danmark har politikerna tagit generella regler för att förhindra del- och heltäckande plagg. I Danmark är det förbjudet att på offentliga platser bära ansiktstäckande plagg som niqab och burka. Förbudet inkluderar MC-hjälmar, balaklavas och masker och lösskägg. Undantag kan göras om det finns ett s.k. ”rimligt syfte” att täcka ansiktet som vid kallt väder – eller på väg till maskerad. Polisen får avgöra om och när brott har begåtts.

Det danska modellen med ett avgränsat förbud mot helt ansiktstäckande plagg på offentlig plats syftar till att öka säkerheten i samhället. Förbudet signalerar inte antireligiösa övertoner och är i så måtto inte integritetskränkande. Maskeringsförbund enligt dansk modell bör införas i Sverige.

I dansk lagstiftning berörs inte hijab, abaya och slöjor som döljer håret men inte ansiktet. Vuxna kvinnor ska ha rätt att välja hur de vill täcka, pryda eller täcka sitt hår. Det ska också framgent gälla i Sverige.

VI Nu är tiden inne för förbjud mot slöja på barn i grundskolan
Ordförandena i GAPF, Glöm Aldrig Pela och Fadime, Sara Mohammad, och Alexandra Anstrell (m) har en viktig poäng i att vi politiskt ska ta konflikten med de familjer som vill att deras döttrar ska bära slöja i grundskolan. De lyfter frågan till den rätta nivån som religionspo-litisk sakfråga, vilket det i högsta grad är. De skriver:

”Ett förbud gör att det är samhället som tar konflikten med familjerna – och inte enskilda flickor och kvinnor. Det är en svår fråga men vi får inte rädas diskussionen.”

Ett slöjförbud i grundskolan ryms inom religions-frihetens rättigheter och begränsningar. Slöja på barn i grundskolan motarbetar idén om jämställdhet. Slöja i skolan kränker flickors, och i förlängningen kvinnors, barns och HBTQ-personers rättigheter.

Redan idag finns utrymme för en sådan ordning i skolans läroplan:
”Utbildningen ska förmedla och förankra respektför de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderinga som det svenska samhället vilar på.

¤ Ett maskeringsförbud enligt dansk modell ska införas i Sverige. Det ryms inom ramarna för vår religionsfrihet utan att inkräkta på den personliga integriteten.

¤ Förbjud slöja på skolbarn

¤ Med slöjförbud i grundskolan stärker vi som nation också ambitionen att upprätthålla den västerländskt kristna traditionen.

Författare: Ulf Lönnberg

tidigare fritidspolitiker fram tills jag fyllde 75. Nu driver jag bloggen www.svenskreligionspolitiskdebatt.com