Lägg ner Myndigheten för stöd till trossamfund (SST)

I
För att upprätthålla en åtskillnad mellan politik och religion måste Lagen om Svenska kyrkan avvecklas och Myndigheten för stöd till trossamfund läggas ned.

Enligt de senaste uppgifterna på SST:s (Myndighetens för stöd till trossamfund) hemsida delade SST ut totalt 53.515.467 kr i organisationsbidrag till religiösa samar-betsorganisationer år 2017.

Utöver det fick samma år ett antal religiösa organisa-tioner också verksamhetsbidrag på totalt 10.235.675 kr och projektbidrag på totalt 21.067.333 kr.

Största organisationsbidrag fick Sveriges muslimska förbund med 2 354 692 kr med sina 49 församlingar. Lägsta organisationsbidrag fick Danska kyrkan och Is-ländska kyrkan med vardera 70.000, de har en försam-ling var.

II
Det är med lagstiftning som vi över tid ska upprätthålla religionsfriheten. Tolerans och respekt för olika religiösa uttryck ställs idag inför andra prövningar än för bara 50 år sedan. Då och längre tillbaka var Sveriges religiö-sa landskap mer homogent.

På 1970-talet började staten fördela bidrag till trossamfunden. Riksdagen ansåg då att frikyrkorna hade eko-nomiskt sämre villkor än Svenska Kyrkan. Idag förde-las bidragen till fler trossamfund och till fler trosinriktningar.

III
Besluten om godkännande eller avslag till bidragssökande samfund är inte klanderfria.

Under tio år har Jehovas Vittnen vägrats bidrag. Argumentet har varit att samfundet inte accepterade blod-transfusioner. Samfundet ansågs inte bidra till att ”upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på”, vilket är ett villkor för att få bidrag. Men efter prövning i Högsta förvaltningsdomstolen år 2017 fick Jehovas Vittnen berättigade statsbidrag.

IV
I mars 2018 kom slutbetänkandet från utredningen ”Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige”. I det behandlades krav på demokrativillkor för bidragsberättigade trossamfund. Men regeringen har in-te agerat vidare i ärendet. I stället tillsatte regeringen en ny utredning, ”Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället”. Slutbetänkandet kom i juni 2019.

Den senare utredningen vill öppna för att i undantags-fall ge bidrag även till organisationer som har agerat på ett sätt som strider mot ansökningsförfarandets demokrativillkor. Som exempel nämns att bidragsmottagande organisation som inte utser homosexuella eller kvinnor som sina företrädare i undantagsfall ändå ska beviljas bidrag. (I religionsfrihetens namn?. Min anm).

Formuleringen i slutbetänkandet rimmar illa med utred-ningens ambition att offentliga bidrag endast ska gå till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar.

Offentliga bidrag till religiösa samfund gagnar inte den den demokratiska rättsstaten. Tvärt om öppnar myndig-hetens verksamhet för juridiska hårklyverier. Trossamfund har som andra aktörer egna ekonomiska särintres-sen. Att bedöma huruvida ett trossamfunds verksamhet är förenlig med samhällets grundläggande värderingar har visat sig vara en grannlaga uppgift. Dessutom kom-mer myndighetens uppdrag att undergrävs av brasklappen i slutbetänkandet från utredningen ”Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället” (se ovan).

V
Forskaren i interreligiösa relationer vid Lunds universi-tet, Sameh Egyptson, påminner (i Dagen 4 jan 2019) om att Sveriges muslimska förbund, SMF, och Förena-de islamiska föreningar i Sverige, FIFS skrev ett öppet brev inför valet 1994 till de politiska partierna att man tillsammans hade 75 000 medlemmar (visade sig vara drygt 4 000 medlemmar). Efter valet skrev de brev till Ingvar Carlsson och menade att man bidragit till valsegern genom att imamer runt om i landet hade uppmanat muslimer att rösta på Socialdemokraterna. Efter valet 2002 skrev de brev till Göran Persson om muslimska krav. Inför valet 2006 skrev de till de politiska partierna att de ville ha särlagstiftning för muslimer.

VI
Det står självklart trossamfund fritt att skriva till statsministrar och politiska partier. Men att förvänta sig favörer efter att ha uppmanat sina medlemmar att rösta på ett visst parti luktar korruptionsförväntningar. Att ställa krav på politiska beslut om förändrat rättssystem är att ta ett politiskt initiativ vilket kan tas som intäkt för att både SMF och FIFS företräder politisk islam. De borde inte finnas med i skaran av bidragsberättigade trossamfund.

Myndighetens för stöd till trossamfund är kontraproduktivt. Förutsättningarna för religionsfrihet med så likartade rättigheter och begränsningar som möjligt för alla trossamfund upprätthålls inte.

VII
I religiösa dispyter och i teologins exegetik avvägs hur religionernas urkunder ska tolkas och tillämpas. Sådana frågor ska inte hanteras i den sekulära rättsstatens myndigheter. De frågorna äger trossamfunden själva att hantera inom ramen för religionsfrihetens lika rättigheter och begränsningar för alla.

o Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) ska läggas ned.

Sverige behöver en tydlig religionspolitik. De politiska partierna är väljarna skyldiga väljarna att informera om hur de förhåller sig till olika religiösa särkrav i lagstiftningen.

Vilket parti går till val på att lägga ned Myndigheten för stöd till trossamfund?

14 Förstatliga Folkbildningsrådet

I
På Folkbildningsrådets hemsida står följande:

Varje år ger staten över fyra miljarder kronor i bidrag till folkbildningen för att stärka demokratin och sam-hällsengagemanget i Sverige. En av Folkbildningsrå-dets viktigaste uppgifter är att fördela de pengarna till folkhögskolor och studieförbund och säkerställa att de används på rätt sätt.

Folkbildningsrådet är en ideell förening med tre med-lemsorganisationer. Studieförbunden i samverkan är in-tresseorganisation för de 10 studieförbunden.

II
Folkbildningsrådets verksamhet ligger utanför denna debattskrifts fokus på religionsfrihetens villkor och verkningar i Sverige. Men Folkbildningsrådet har under lång tid kritiserats av opinionsbildare och fors-kare för att inte leva upp de krav på demokratinormer som ska gälla för alla bidragsberättigade studieförbund.

 Magnus Ranstorp, docent i statsvetenskap på Försvars-högskolan, och Aje Carlbom, docent i socialantropologi vid Malmö universitet, skriver på Expressen-Debatt d 20 okt 2019 under rubriken Bidrag missbrukas – bygger islamiskt parallellsamhälle:

Givet att studieförbundet Ibn Rushd
har varit verksamt som studieförbund sedan 2008
är det rimligt att utgå från att förbundet i flera år varit medvetet om att antisemitism är oacceptabelt i det svenska majoritetssamhället.

Ett första steg för
att komma till rätta med detta
är att göra FR [Folkbildningsrådet]
till en myndighet
för att på så sätt öppna upp möjligheten för andra att granska rådets aktiviteter.
1 

III
Utan att ha granskat Folkbildningsförbundet ur en religionspolitisk synvinkel finner jag det angeläget att anamma Magnus Ranstorps och Aje Carlboms propå om att den organisation ska förstatligas.

o Regeringen bör utan vidare utredningar förstatliga Folkbildningsrådet för alla olika intressenters och politikers fulla insyn i verksamheten.

Författare: Ulf Lönnberg

tidigare fritidspolitiker fram till fyllda 75 år. Nu driver jag bloggen www.svenskreligionspolitiskdebatt.com