Skrota Lagen om Svenska kyrkan

I

Alla religiösa samfund, oavsett religionstillhörighet, ska verka under samma lagar och förordningar. Alla registrerade trossamfund ska erkänna och följa svensk lag.

Trossamfund som väljer att också agera politiskt har samma grundlagsskydd för det som alla andra politiska partier, organisationer och individer.

Staten ska inte reglera ett enskilt trossamfund så som sker i vissa regimer och i Sverige när det gäller Svenska kyrkan.

De som väljer att agera för politiska reformer eller för politisk omdaning av samhället ska bemötas med politiska argument.

Staten har idag en osund koppling till Svenska kyrkan via kyrkovalen. Tre riksdagspartier, Socialdemokraterna, Centern och Sverigedemokraterna, har aviserat att de ska satsa särskilda resurser i kyrkovalet 2021.

II

Lagen om Svenska kyrkan fastslår att den ska vara evangelisk-luthersk, demokratiskt uppbyggd och att den ska bedriva en rikstäckande verksamhet. Lagen reglerar också att Kyrkomötet ska vara kyrkans högsta beslutan-de organ. Kyrkomötet, med indirekt och direkt partipolitiskt utsedda ombud, har själva beslutat att endast särskilt utsedda nomineringskommittéer ska utse kandidater inför kyrkovalen på alla nivåer. Denna partipolitiska inblandning i en kyrkas inriktning och verksamhet strider mot den demokratiska rättsstatens profana ideal.

III

Att Lagen om Svenska kyrkan skrotas är en angelägenhet för Sverige och Sveriges alla medborgare – oavsett om dessa är församlingsaktiva, står utanför Svenska kyrkan, har medlemskap i något trossamfund eller inget alls.

Svenska kyrkan ska verka på samma villkor som andra registrerade trossamfund inom ramen för religionsfrihetens rättigheter och begränsningar. Svenska kyrkan ska som andra trossamfund verka utifrån sina egna resurser och med dess ekonomiska förutsättningar.

• Lagen om Svenska kyrkan ska skrotas.

IV

Trossamfund i Sverige ska verka fritt och oberoende av offentliga bidrag. Varje trossamfund ska på lika villkor själva inkassera sina medlemsavgifter och själva skapa sin ekonomiska förutsättningar. Trossamfund ska inte hindras från att sälja varor och tjänster och att agera som leverantörer till kommuner, företag och andra ak-törer i civilsamhället.

• Trossamfunds affärsverksamheter ska vara momsbefriad.

• Den statliga servicen att inkassera Svenska kyrkans och ett antal andra trossamfunds medlemsavgifter ska avvecklas.

V

Den kyrkoantikvariska ersättningen från staten för kulturhistoriskt motiverade kostnader som infördes 2002 ska bestå. Den avser vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena: kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser.

Vart femte år genomförs en så kallad kontrollstation för den kyrkoantikvariska ersättningen. (År 2019 är en kontrollstation). Då analyserar regeringen frågor om de kyrkliga kulturvärdena och presenterar uppnådda resultat. Sedan 2010 har ersättningen legat på samma nomi-nella belopp, 460 miljoner kronor per år. Det årliga bidraget bör fördubblas och därefter indexregleras.

Kyrkor som är invigda för Svenska kyrkans gudstjänst och har tillkommit före 1940, samt ett urval av de som tillkommit senare, får inte väsentligt ändras utan till-stånd av länsstyrelsen. För att omfattas av det regelverket krävs också att de ägdes eller förvaltades av Svens-ka kyrkan den 1 januari 2000.

• Den kyrkoantikvariska ersättningen från staten som infördes 2002 ska fördubblas (till 920 miljoner kronor) och indexregleras från denna nivå.

• I samband med att Lagen om Trossamfund ändras och ålägger registrerade trossamfund att utse sina an-svariga förkunnare, ska det också gälla för trossamfundet Svenska kyrkan. Se kapitel 9.