Med religionsfobi vänder Humanisterna värderingsfrågorna ryggen

Trossamfunden har inget monopol när det gäller människovärdesfrågor, skriver David Rönnegard, Humanisternas ordförande på Sydsvenskan-Debatt (Varför ingår ingen präst i Coronakommissionen (12 aug -20). Det har inte heller några andra idéburna organisationer som verkar för sina filosofiska eller andra ideala tankemodeller.

Redan i april sade FN:s generalsekreterare António Guterres att ”Coronapandemin är den värsta globala krisen sedan andra världskriget [och att] smittan är en kris som hotar hela världens befolkning och kommer att orsaka en recession som antagligen saknar motstycke i den moderna historien.”

David Rönnegard värnar med rätta gränssnittet mellan politik å ena sidan och religion, filosofi och livsåskådning med olika förtecken å den andra. Men han tycks inte se någon situation då de politiska ledarna skulle ha anledning att lyssna till – eller ens orientera sig om – hur aktörer utanför politiken formar olika ingångsvärden på människovärdesfrågor.

Regeringen och hela samhället är nu försatt i ett läge av sådan dignitet att vi omöjligen kan bedöma konsekvenserna av pandemin.

Mot den bakgrunden, och Sveriges annorlunda pandemihantering, är det stora förväntningar på den nu tillsatta Coronakommissionen. Förhoppningsvis ger regeringsuppdragets ”utvärdering av de åtgärder som vidtagits för att begränsa spridningen av covid-19” några svar.

Många har kritiserat kommissionens sammansättning för svag medicinsk förankring. Humanisterna, å sin sida, reagerar starkast på att en präst ingår i den brokiga samlingen.

Regeringen tog helt enkelt en genväg när de skrev uppdraget och tillsatte med Coronakommissionen. Istället borde två kommissioner tillsats med vardera egen medicinsk/epidemiologisk och psykosocial kompetens.

När det gäller människovärdesfrågorna snavar Humanisterna på sina egna fördomar. De anser att eftersom ingen har monopol på människovärdesfrågorna ska politikerna inte alls ta sig an dessa när coronahanteringen ska utvärderas medicinskt och socialt.

Tvärtom borde Humanisterna tagit sitt eget ideal ad notan (enligt deras hemsida): ”Vi förhåller oss till omvärlden med nyfikenhet och kritiskt tänkande, och fördömer dogmatism. Det finns inga givna svar som inte kan ifrågasättas – – – Vi förespråkar att vi människor skapar vår egen mening med våra liv.”

Humanisterna hade vunnit stor respekt om de erbjudit sin kompetens i lämpligt forum och inte utestängt sig själva och andra som arbetar med människovärdesfrågorna utifrån sina respektive tankemodeller.

Humanisternas religionsfobi triggades av Sveriges Kristna Råd, SKR, som avslutade en Debattartikel i Dagens Nyheter (den 24/6 -20) med ”Människovärdesfrågan bör vara en självklar grund för bedömningen. I kommissionens arbete bör därför representanter för trossamfunden självklart finnas med.”

Humanisterna, SKR och andra aktörer med fokus på livsåskådning och människovärde bör med sina ingångsvärden ta sig an samhällets och medborgarnas rehabilitering under och efter coronan – alldeles oavsett om regeringen ber om någon kommissionsmedverkan eller ej.

Ulf Lönnberg, Stockholm

Författare: Ulf Lönnberg

tidigare fritidspolitiker fram till fyllda 75 år. Nu driver jag bloggen www.svenskreligionspolitiskdebatt.com