Att förstå religionsfrihetens rättigheter och begränsningar

I SvT:s program ”Mötet” diskuterar Loubna Stensåker Göransson (M) och läraren Naouel Aissaoui slöjförbudet i Skurup. Loubna är lokalpolitiker i Skurup och Naouel jobbar som lärare på en skola i Skurup.

Men sakargumenten kom snabbt på skam. Frågor om religionsfrihetens faktiska rättigheter och begränsningar belystes inte alls.

Loubna Stensåker Göransson (M) sade sig känna irriterad över att se barn i slöja och Naouel Aissaoui hade en enkel lösning:

”Flytta härifrån om det irriterar dig! Flytta från Skurup eller Sverige. Det här är mitt land också”, säger läraren Naouel Aissaoui.

Bildresultat för annika borg
Annika Borg

Den hetska tonen har sin förklaring i en annan, relevant och större kontext. Teologie doktor Annika Borg har skrivit en lång utredande text under rubriken ”En svensk intifada” i det senaste numret av Axess. Hon förklarar att intifada är en nyckel till att analysera våldet och kriminaliteten i allt fler svenska städer. I texten återger hon också personliga erfarenheter från den första intifadan i MÖ. Hon hävdar att för att greppa vad som sker i Sverige idag krävs nya tolkningsraster. Ur texten:
”Majoritetssamhället ses som ockupanter av förortens fysiska territorium när dess representanter träder in där. Stenkastning, bilbränder och andra anlagda bränder, en retorik mot polis/väst (ockupationsmakt) och en uppfattning om heder och kränkningar är ett mönster som präglar Mellanösterns intifador. En signifikant i upploppen och bråken är att vårdnadshavarna är osynliga när de sker och att gängen även består av barn.”
https://www.axess.se/magasin/default.aspx…

När forskningen fokuserat på den andra och tredje generationen muslimska invandrare till Europa, vars föräldrargenerationer kom till Europa främst för att arbeta. De uppfattade att de på många sätt fick det bättre även om de generellt sett inte gjorde den stora klassresan. Barnen och barnbarnen tycker att de gamla nöjt sig med för lite och nu kräver de unga mer.

I Sverige idag fortsätter många politiker att odla religiösa etniska gruppers särintressen vilket stärker andra och tredje generationens muslimska invandrares särartstänkande.

Lägger vi till detta Mellanösterns logik och normsystem med politik och religion som delar i ett gemensamt system för teokratiska regimer och dess invånare blir en av de stora utmaningarna uppenbar. Att över huvud taget få förståelse för skillnaderna i vår syn på religionsfrihetens rättigheter och begränsningar på vårt territorium och på vad som på de teokratiska regimernas territorium proklameras från minareter att religionen är lag som inte kan ifrågasättas.

Frågan om religionsfrihetens innehåll och syfte är endast en – men en mycket viktig – faktor som kan dämpa svensk övertro på att lösningen är att odla olika gruppers religiösa särintressen.

I en tråd på FaceBook, med anledning av Annika Borgs artikel i Axess, frågar någon om ”vad ska man förstå” och ”måste man förstå”!?!

Mitt svar på FaceBook lyder:
Jag har läst hela artikeln. Den gav mig ny kunskap och en bredare infallsvinkel på det som de flesta av oss ser utan att väga in de förändrade verklighetsbilder som får starkare fäste från generation till generation bland invandrare från i första hand muslimska länder. I tråden frågas om man behöver förstå?!? Om man är engagerad för att försvara vår sekulära, demokratiska rättsstat måste man förstå och beakta de fakta som redovisas i Borgs artikel ”En svensk intifada”.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.